Plinius

søndag, mars 7, 2010

SK 9/10: Hei, Gunnar!

Filed under: debatt — plinius @ 12:01 am

Sverige er et forbilde, sa Anniken Huitfeldt i sitt svar til Ragnar Audunson.

Det er jeg gjerne med på. Kungliga biblioteket har gått løs på sitt nye oppdrag med iver og åpenhet. Gunilla Herdenberg sendte ut denne invitasjonen:

Vi reser runt i Bibliotekssverige och samlar in tankar, önskemål och idéer om det nya uppdraget. Träffa mig, Gunnar och de andra i Malmö, tisdag den 2 mars, …

Språket viser at Gunilla – eller Gunnar – eller begge – har forstått noe vesentlig. De snakker til kolleger – i en verden der samtalene flyter fritt på nettet.

Distribuert kunnskap

Legene møter velutdannede pasienter med større kunnskap om sine sykdommer enn de selv har. Det forandrer samtalene mellom de to. Pasienten blir legens samtalepartner. Det kjølige og distanserte språket som preget forvaltere og myndighetspersoner i papirets tidsalder har gått ut på dato.

All vesentlig informasjon om fag og samfunn er tilgjengelig for alle.

Det samme skjer i politikken.  Jeg har like god adgang til de sentrale dokumentene om europeisk kunnskaps- og kulturpolitikk som Kristin, Tora og Anniken. Jeg har kanskje bedre tid til å lese dem.

Makten er ulik, men kunnskapen er likelig fordelt.

Dette er den nye samtalesituasjonen for de fleste som bryr seg om politikk. Språket bør avspeile den nye fordelingen av kunnskap. Her har KB – etter det jeg kan dømme – gjort et fornuftig valg.

Mange fasetter

Kungliga biblioteket holdt altså sitt første dialogmøte 2. mars. Rapport fra Malmö var på nett dagen etter. Jeg klipper:

  1. Flera deltagare påtalade vikten av en gemensam katalog- uttalat eller outtalat –  med LIBRIS som bas.
  2. Vikten av en stark nationell infrastruktur framhölls …
  3. Denna bör vara flexibel, öppen och med förmåga att tänka och agera förutsättningslöst.

Fleksibel og åpen for nye løsninger høres bra ut.

  1. Stor vikt fästes vid frågan om KB:s kommande inflytandestruktur och att representationen speglar folk- och skolbibliotekens mångfasetterade verksamhet.
  2. Vidare efterlystes en strategi för utvecklingsinsatser samt former för KB:s och länsbibliotekens samverkan.
  3. Här är det viktigt att komma ihåg länsbibliotekens regionala uppdrag och att de är en del av en regional kulturpolitik.

Fylkesbibliotekene har utviklet seg fra fjernlånssentraler til regionale utviklingsaktører – i Sverige som i Norge. Med Nasjonalbiblioteket som sentral utviklingsaktør oppstår en ny konstellasjon.

Oslo og distriktene

Folke-, skole- og fylkesbibliotek hører til kommunesektoren. Samspillet mellom fylkesbibliotekene – og deres kollegium, på den ene siden – og NBs ledelse på den andre, blir avgjørende for hvordan dette kommer til å gå (spår Plinius).

Spenningen mellom Oslo og distrikts-Norge, stat og kommune, periferi og sentrum, er et grunnleggende element i norsk politikk. Det var Nordlandsbenken som førte NB til Rana.

ABM-utvikling holdt lav profil. Et handlekraftig NB må forholde seg til kommune-Norge på en ny måte.

  1. Flera deltagare framförde önskemål om att KB:s upphandling av databaslicenser mm skulle utvidgas till att även omfatta folk- och skolbiblioteken.
  2. Behovet av robusta statistikredskap påtalades och att ett sådant utvecklingsarbete vore en viktig del av uppdraget.

Det koster mye å samle inn detaljert statistikk. Arbeidet er bortkastet hvis informasjonen ikke brukes aktivt. På dette området er Danmark og Finland bedre forbilder enn Sverige.

Det er uansett mye som kan forbedres – med enkle og billige grep. Arbeidet har begynt – og vi får en statusrapport fra ABM-utvikling i Hamar. NBs egen statistikk kan også trenge et løft.

Nye oppgaver

  1. En hel del synpunkter rörde de verksamheter som ligger utanför KB:s nuvarande kompetensområde.
  2. T.ex. barn- och ungdomsverksamhet, men också de kommunala bibliotekens olika verksamheter och förutsättningar.
  3. Storstadsbibliotekens speciella förutsättningar och utvecklingsbehov framhölls
  4. Behovet av samordnade utvecklingsinsatser för de mindre kommunerna.

Hittil har NB kunnet konsentrere seg om å være nasjonalbibliotek – med ansvar for de tusen år. Bibliotekets kultur har vært preget av dette. Forskerne har fått gode tjenester.

Men folke-, skole- og fylkesbibliotek har langt mere varierte oppgaver enn et forskningsbibliotek. NB har bedt om nye oppgaver. Det har kulturministeren gitt dem. Da må organisasjonen – i likhet med KB – vende sin oppmerksomhet mot barn og ungdom, storbyer og småkommuner, innvandrere og fjernstudenter.

Jeg mener fortsatt at ABM-utvikling burde fått noen år til. Men jeg er også enig med de som synes direktoratet fløy for lavt. Nå flyttes makt og ansvar til en ny aktør. Jeg håper NB vil utnytte muligheten.

Kommune-Norge venter.

Ressurser

Sverige

Norge

Plinius

Legg igjen en kommentar »

Ingen kommentarer så langt.

RSS feed for comments on this post. TrackBack URI

Legg igjen en kommentar

Fyll inn i feltene under, eller klikk på et ikon for å logge inn:

WordPress.com-logo

Du kommenterer med bruk av din WordPress.com konto. Logg ut / Endre )

Twitter picture

Du kommenterer med bruk av din Twitter konto. Logg ut / Endre )

Facebookbilde

Du kommenterer med bruk av din Facebook konto. Logg ut / Endre )

Google+ photo

Du kommenterer med bruk av din Google+ konto. Logg ut / Endre )

Kobler til %s

Blogg på WordPress.com.

%d bloggers like this: